Lymfologi – Sverige

Välkommen till Lymfologi.nu – Här kommer du kunna läsa nyheter & ny forskning kring ämnet ”lymfsystem” och annat närliggande.

Vi strävar efter att ge er besökare bra & enkel information och på denna sida tänker vi reda ut vad det ”Lymfatiska systemet” är för någonting.

Vad är lymfsystemet?

I kroppen finns det någonting som kallas för lymfsystemet och det är detta system som jobbar med att försvara din kropp mot infektioner som försöker ta sig in. Detta system består i princip av två olika delar – den ena är lymfatiska organ som skapar särskilda celler som i sin tur försvarar mot infektioner medan den andra är nätverket av lymfkärl vars uppgift är att forsla runt vätskan lymfa i kroppen.

Kort och gott består lymfan av överskottsvätska som återfinns mellan cellerna i kroppen som trycks ut i början av blodomloppets kapillärer. Det är en del av denna vätska som tas upp av lymfkärlen och blir det som kallas för lymfa medan en del av vätskan tas upp av kapillärerna igen. Lymfvätskan består bland annat av proteiner och vita blodkroppar och under 24 timmar hinner kroppen med att bilda mellan två och fyra liter lymfa.

Lymfsystemets uppgifter och lymfatiska organ

Vårt lymfsystem har som sagt en primär uppgift i kroppen och det är att bekämpa olika infektioner. Men det finns fler uppgifter som ligger på lymfsystemet – här är några av de absolut viktigaste:

  • Transportera lymfan vidare från vävnadsvätskan ut till blodet.
  • Transportera fett som finns i tunntarmen vidare till blodet. Fettdropparna tas upp av lymfkärlen.
  • Ta bort gamla, försämrade och rentav främmande celler.

När det sedan gäller de lymfatiska organen finns det flera olika i kroppen som räknas in i kategorin. De lymfatiska organen skapar som sagt särskilda celler som hjälper till att försvara kroppen mot olika infektioner. Organen är följande:

  • Lymfkörtlar – även kallade lymfknutor
  • Mjälten
  • Brässen
  • Lymfatisk vävnad i form av exempelvis halsmandlar/tonsiller.

Vad gör lymfkörtlarna?

Lymfkörtlar/lymfknutor påminner om små knölar i form av bönor. Vanligtvis finns dessa i mindre grupper i kroppen i bland annat armhålorna, nacken, ljumskarna och bakom bröstbenet. Men dessa körtlar finns också enskilda i kroppen och de består av något som kallas för lymfatiskt vävnad. Det är i den lymfatiska vävnaden som lymfocyter, vita blodkroppar, mognar. Dessutom finns det plasmaceller i lymfkörtlarna som i sin tur bildar antikroppar som hjälper immunförsvaret i kroppen.

Du kan också se lymfkörtlarna som ett slags filter och i samband med att lymfan går igenom lymfkörtelns kärna så kommer dåliga bakterier och främmande partiklar att förstöras. Det här gäller tumörceller också.

Vad gör mjälten?

Det är mjälten som är ditt största lymfatiska organ och den ligger högst upp till vänster i bukhålan i kroppen och under mellangärdet. Revbenen som sitter längst ner skyddar mjälten som är ungefär tolv centimeter lång och är bönliknande till formen. Liksom lymfkörtlarna innehåller mjälten också lymfatisk vävnad som består av lymfocyter och plasmaceller som förgör främmande celler.

Bild på Mjälten
(Bild på vart mjälten sitter)

Mjälten har flera olika uppgifter så som att försvara kroppen mot infektioner, ta bort gamla och försämrade röda blodkroppar, agera blodlager samt att bilda blodkroppar under fosterstadiet.

Vad gör brässen?

Lymfkörtlar/lymfknutor påminner om små knölar i form av bönor. Vanligtvis finns dessa i mindre grupper i kroppen i bland annat armhålorna, nacken, ljumskarna och bakom bröstbenet. Men dessa körtlar finns också enskilda i kroppen och de består av något som kallas för lymfatiskt vävnad. Det är i den lymfatiska vävnaden som lymfocyter, vita blodkroppar, mognar. Dessutom finns det plasmaceller i lymfkörtlarna som i sin tur bildar antikroppar som hjälper immunförsvaret i kroppen.

Du kan också se lymfkörtlarna som ett slags filter och i samband med att lymfan går igenom lymfkörtelns kärna så kommer dåliga bakterier och främmande partiklar att förstöras. Det här gäller tumörceller också.

Vad gör lymfkärlen?

Lymfkapillärer är de minsta lymfkärlen i kroppen och de tar sin början i vävnaderna mellan cellerna. De kommer inte i kontakt med några andra kärl utan de små lymfkärlen går samman och blir på så vis större. Lymfkärl som har blivit lite större skickas vidare mot bröstkorgen och går då igenom ett antal lymfkörtlar. Under transporten kommer lymfvätskan till och bakterier och övriga främmande partiklar förintas. Det är i brösthålan som samtliga lymfkärl samlas i två olika kärl.

Sjukdomar i det lymfatiska systemet

Det lymfatiska systemet har med andra ord otroligt viktiga uppgifter i kroppen – dessvärre finns det olika sjukdomar som kan drabba oss. Nedan listar vi ett par relativt vanliga sjukdomar i det lymfatiska systemet:

  • Lymfödem: En kroppsdel svullnar upp i samband med att lymfvätska samlas i området. Drabbar oftast armar och ben och orsakas av att lymfkörtlar har opererats bort eller skadats. Lymfödem kan också finnas i kroppen sedan födseln. Sjukdomen går att behandla men inte att bota.
  • Lipödem: Ej att förväxlas med lymfödem. En sjukdom som tros vara ärftlig och påverkar fettfördelningen i kroppen genom att det bildas för mycket underhudsfett. Drabbar oftast underkroppen.
  • Lymfom: Kallas även för lymfkörtelcancer och är ett samlingsnamn för alla de olika cancersjukdomar som drabbar celler i lymfsystemet. Lymfom delas vanligtvis in i två olika huvudgrupper – Hodgkins lymfom och non-Hodgkin lymfom.