Välkommen till Lymfologi.nu, här kommer du att kunna läsa nyheter och ny forskning kring ämnet ”lymfsystem” samt en del annat närliggande.
Vi strävar efter att ge våra besökare en så bra och enkel information som möjligt och på den här sidan så tänker vi reda ut vad det ”Lymfatiska systemet” egentligen är för någonting.
Vad är lymfsystemet?
I kroppen så finns det någonting som kallas för lymfsystemet och det är detta system som jobbar med att bland annat försvara din kropp mot infektioner som försöker ta sig in. Det här systemet består i princip av två olika delar – där den ena är lymfatiska organ som skapar särskilda celler som i sin tur försvarar kroppen mot infektioner medan den andra delen är nätverket av lymfkärl vars uppgift är att forsla runt lymfvätskan i kroppen.
Kort och gott så består lymfan av överskottsvätska som återfinns mellan cellerna i kroppen och som trycks ut i början av blodomloppets kapillärer. Det är en del av denna vätska som sen tas upp av lymfkärlen och blir det som då kallas för lymfa medan en del av vätskan tas upp av kapillärerna igen. Lymfvätskan består bland annat av proteiner och vita blodkroppar och under 24 timmar så hinner kroppen med att bilda mellan två och fyra liter lymfa.
Lymfsystemets uppgifter och lymfatiska organ
Vårt lymfsystem har som sagt dels en primär uppgift i kroppen och det är att bekämpa olika infektioner.
Men det finns även fler uppgifter som ligger på lymfsystemet och här är några av de absolut viktigaste:
- Transportera lymfan vidare från vävnadsvätskan ut till blodet.
- Transportera fett som finns i tunntarmen vidare till blodet. Fettdropparna tas sen upp av lymfkärlen.
- Ta bort gamla, försämrade och rentav för kroppen helt främmande celler.
När det sedan gäller de lymfatiska organen så finns det flera olika sådana i kroppen som räknas in i den här kategorin. De lymfatiska organen skapar som sagt särskilda celler som hjälper till att försvara kroppen mot olika infektioner.
Organen är följande:
- Lymfkörtlar, även kallade lymfknutor.
- Mjälten.
- Brässen.
- Lymfatisk vävnad i form av exempelvis halsmandlar/tonsiller.
Vad gör då lymfkörtlarna?
Lymfkörtlar/lymfknutor påminner lite om små knölar i form av bönor. Vanligtvis så finns dessa i mindre grupper i kroppen i bland annat armhålorna, nacken, ljumskarna och bakom bröstbenet. Men dessa körtlar finns också enskilda i kroppen och de består då av något som kallas för lymfatiskt vävnad. Det är i den lymfatiska vävnaden som lymfocyter, de vita blodkropparna, mognar. Dessutom så finns det plasmaceller i lymfkörtlarna som i sin tur bildar antikroppar som hjälper immunförsvaret i kroppen.
Man kan också se lymfkörtlarna som ett slags filter och i samband med att lymfan går igenom lymfkörtelns kärna så kommer dåliga bakterier och främmande partiklar att förstöras. Det här gäller faktiskt tumörceller också.
Vad gör mjälten?
Det är mjälten som är ditt största lymfatiska organ och den sitter högst upp till vänster i bukhålan i kroppen och under mellangärdet. Revbenen som sitter längst ner skyddar mjälten som är ungefär tolv centimeter lång och är lite bönliknande till formen. Liksom lymfkörtlarna så innehåller mjälten också lymfatisk vävnad som består av lymfocyter och plasmaceller som förgör främmande celler.
Mjälten har flera olika uppgifter såsom att försvara kroppen mot infektioner, ta bort gamla och försämrade röda blodkroppar, agera blodlager samt att bilda blodkroppar under fosterstadiet.
Vad gör brässen?
Lymfkörtlar/lymfknutor påminner om små knölar lite i form av bönor. Vanligtvis så finns dessa i mindre grupper i kroppen i bland annat armhålorna, nacken, ljumskarna och bakom bröstbenet. Men dessa körtlar finns också enskilda i kroppen och de består av något som kallas för lymfatiskt vävnad. Det är i den lymfatiska vävnaden som lymfocyter, vita blodkroppar, mognar. Dessutom finns det plasmaceller i lymfkörtlarna som i sin tur bildar antikroppar som hjälper immunförsvaret i kroppen.
Man kan också se lymfkörtlarna som ett slags filter och i samband med att lymfan går igenom lymfkörtelns kärna så kommer dåliga bakterier och främmande partiklar att förstöras. Det här gäller tumörceller också.
Vad gör lymfkärlen?
Lymfkapillärer är de minsta lymfkärlen i kroppen och de tar sin början i vävnaderna mellan cellerna. De kommer inte i kontakt med några andra kärl utan de små lymfkärlen går samman och blir på så vis större. Lymfkärl som har blivit lite större skickas sen vidare mot bröstkorgen och går då igenom ett antal lymfkörtlar. Under den transporten så kommer lymfvätskan till och bakterier och övriga främmande partiklar förintas. Det är i brösthålan som samtliga lymfkärl samlas i två olika kärl.
Sjukdomar i det lymfatiska systemet
Det lymfatiska systemet har med andra ord otroligt viktiga uppgifter i kroppen, dessvärre så finns det olika sjukdomar som kan drabba oss.
Nedan listar vi ett par relativt vanliga sjukdomar i det lymfatiska systemet:
- Lymfödem: En kroppsdel svullnar upp i samband med att lymfvätska samlas i området. Det drabbar oftast armar och ben och orsakas av att lymfkörtlar har opererats bort eller skadats. Men lymfödem kan också finnas i kroppen sedan födseln. Sjukdomen går att behandla men dock inte att bota.
- Lipödem: Ska ej förväxlas med lymfödem. Det är en sjukdom som tros vara ärftlig och påverkar fettfördelningen i kroppen genom att det bildas för mycket underhudsfett på sina ställen. Drabbar oftast underkroppen.
- Lymfom: Kallas även för lymfkörtelcancer och är ett samlingsnamn för alla de olika cancersjukdomar som drabbar celler i lymfsystemet. Lymfom delas vanligtvis in i två olika huvudgrupper, Hodgkins lymfom och non-Hodgkin lymfom.